När det känns rätt

Vaknade tidigt imorse av att min kärlek låg och tittade på mig medan jag sov och omfamnade mig med en kram. Dagar som dessa, då jag oroar mig för allt som jag vill ska hända men som inte händer, är jag glad och tacksam över kärleken i mitt liv. Att komma hem och mötas av en varm famn, mötas av någon som lugnar mig, men framförallt mötas av någon som med små enkla medel får mig att skratta, är det som gör min dag.

Continue Reading

Hur hann jag?

Nu har det gått några månader sedan jag slutade med alla mina politiska uppdrag. Just då kände jag att tiden inte räckte till, att jag inte kunde prioritera andra saker jag ville göra och jag ville inte leva mitt liv styrd av min kalender. När jag väl slutade minns jag att jag tänkte vad jag skulle göra med all ledig tid. Mina uppdrag krävde ofta 3-4 kvällsmöten i veckan och ibland var det heldagsmöten. Mellan mötena klämde jag in ca 5 träningspass i veckan samtidigt som jag jobbade heltid, planerade bröllop, träffade min familj varje helg, ja ni förstår hur mycket ledig tid det skulle bli.

Idag ser mina kvällar fortfarande likadana ut. Jag är fortfarande lika trött om kvällarna när jag kommer hem, hinner inte med mycket mer än att packa matlåda och förbereda för morgondagen, ser inte fler program på TV, tränar inte fler pass (okej min träning är betydligt effektivare och hårdare nu) och hinner inte träffa fler vänner (vilket var en av mina prioriteringar). Förvisso ses jag och Rasmus mer om kvällarna nu när våra kvällsmöten inte krockar vilket är ett plus. Men ändå.. Hur hann jag med allt?

Under min mest hektiska period vet jag att jag skrev här på bloggen att om jag skriver in att jag ska göra något i kalendern blir det av. Kanske är det det jag ska återvända till? Just nu ekar kalendern tom bortsett från några utbildningsdagar jag har längre fram. Kan det vara så att när livet är så inplanerat och inrutat, när till och med tid med min man behöver bokas in i kalendern, att man blir mer effektivare och mer produktiv?

Continue Reading

Stanna upp och njut

IMG_14711

Åh, jag har så många roliga saker att se fram emot de kommande dagarna. Just nu njuter jag verkligen av min tillvaro och känner mig.. tillfreds. Verkligen! Jag har en förmåga att tänka långt fram att jag ibland glömmer nuet och den senaste veckan har verkligen varit en påminnelse om hur bra livet är. (trots huvudvärken från hell som aldrig vill släppa hehe) Så om ni är som jag som har tusen planer i huvudet hela tiden och alltid tänker på nästa stora projekt – stanna upp, lägg att-göra-listan åt sidan och bara njut av det fina runtomkring. Det tänker i alla fall jag göra idag!

Continue Reading

Monday in the making

Jag glömde bort att det var måndag igår (snacka om att vara helt inne i semestern) men jag får ta måldagen nu.

Förra veckan hade jag som mål att springa 1 mil under 1 timme vilket jag klarade. Förstår inte hur men jag antar att flera dagars vilande från träningen hjälpte. Och rejält med viljestyrka =)

Min sockerfria dag inträffade, hör och häpna, under självaste påskhelgen. Inget påskägg för min del och hade det inte varit för den där lilla glasskulan till fruktsalladen så hade det blivit en hel helg sockerfritt. Nu vet jag att jag klarar det!

Den här veckans mål ser ut som följande:
[ ] Springa 1 mil under 1 timme igen
[ ] Ha en vilokväll då jag inte har något planerat eller några måsten (och inte har datorn påslagen)
[ ] Rensa ur garderoben och anordna en bloppis/sälja på blocket/ge bort
[ ] Välja tapeter till sovrummet
[ ] Äta frukost hemma vid köksbordet (äter oftast på tåget eller medan jag gör mig i ordning vilket inte är bra för min mage)
[ ] Köra ett boxningspass på gymmet

Nu kickar vi igång den här veckan!

Continue Reading

Blickar framåt

För ett år sedan. Då sken solen och våren var här.

Idag har jag gjort slag i saken och planerat in något väldigt roligt som jag har sett fram emot länge. Det är alltid en skön känsla som infinner sig när jag kan bocka av en sak jag drömt om och längtat efter att få göra.

Livet går upp och ner och kanske inte alltid åt det håll jag vill. Istället för att hänga läpp över att livet inte alltid vill som jag försöker jag göra små förändringar, hitta nya drömmar och nya saker att längta efter. Livet är fullt av möjligheter och utmaningar och den enda som stoppar mig är jag själv. Jag brukar tänka på LO:s gamla kampanj “Trygga människor vågar” och det är verkligen så. Just nu känner jag mig trygg i mitt äktenskap och med min familj. Trygg på jobbet och med min ekonomi. Framförallt känner jag mig trygg i mig själv. Då gäller det bara att våga göra det jag drömmer om och brinner för. Våga.

Avslöjar inget ännu men i sinom tid.

Continue Reading

Monday in the making

MG_0004-10

Imorse var det väldigt ljust och soligt när jag vaknade. Härligt!

Förra veckan hade jag satt upp många höga mål och några av de utförde jag. Extra stolt är jag att jag hade två köttfria dagar och jag tror att jag ska gå helt mot att utesluta rött kött. Kyckling och framförallt fisk kommer jag nog inte att kunna sluta äta men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. =)

Träningen har gått sisådär den här veckan (blev ändå fyra pass förvisso) men jag har varit lite småkrasslig så att springa milen under en timme var bara att glömma. Den här veckan gör jag ett nytt försök.
[ ] springa 1mil under en timme
[ ] jobba en dag med mitt projekt
[ ] ha en sockerfri dag (den här veckan ska jag klara det)
[ ] ordna en loppis för att sälja av allt som vi rensade ur lägenheten

Hoppas ni får en bra start på veckan!

Continue Reading

Tack!

Tack för era peppande och uppmuntrande ord i förra inlägget. Det värmer verkligen i hjärtat. ♥ Idag har jag mycket mer energi och det är med ett stort leende på läpparna som jag läser alla era fina kommentarer. Nu tar jag nya tag här på bloggen!

Continue Reading

Hur mycket ska man dela med sig av?

Livet är inte alltid en dans på rosor, även om bloggvärlden många gånger kan ge en förskönande bild av verkligheten och livet. Jag hade verkligen mitt lyckligaste år förra året. Många drömmar som förverkligats och det kändes som att jag fick en inre ro. När man själv mår bra vill man att andra runt omkring också ska må bra. I alla fall fungerar jag på det sättet. Jag vill skrika ut min glädje och dela det med alla. Men i bloggvärlden är det en svår balansgång. Hur personlig ska man vara och hur mycket yta ska man visa?

Jag fick en kommentar som tog hårt på mig och som nästan får mig att tappa lusten till att blogga. Att det jag skriver känns för perfekt. Att bilden av mig som en hurtig och driven tjej framkallar ångest och kan bli hetsig. Kanske stämmer det? Min blogg är som min dagbok. Ett ställe där jag kan reflektera, inspireras och få utrycka mig på mitt egna sätt. Men den är också min. Jag väljer själv vad jag vill dela med mig av och hur mycket. Bra eller dåliga saker. Just nu är det bara en bråkdel av allt som händer i mitt liv som syns här. Jag har skrivit det tidigare och skriver det igen men här på bloggen vill jag ha en positiv känsla. Det finns så mycket negativitet runt omkring mig och här, ja här mår jag bra. Sen är det klart att det emellanåt blir många ytliga inlägg men allt i livet kan inte alltid bestå av djupa funderingar =)

Just nu bär jag på en otroligt tung sak. I sinom tid kommer det att komma fram men inte idag. Idag är jag bara nervös. Nervös och väntar på besked. Så ja, även en hurtig och driven tjej kan ha sina ups and downs (och idag är det mycket down) men jag väljer att fokusera på det som är positivt. Som att mina påskliljor har slagit ut och det känns som vår här hemma i lägenheten. Att jag ska få komma hem och krama om min älskling ikväll ♥ Glada och positiva tankar kommer man långt med- även om livet inte är perfekt.

Continue Reading

Alef

aleph-paulo-coelho

“Ibland känner man behovet att förändra sig. Behovet att återskapa sig själv. Sätta upp nya mål. Experimentera, uppdaga. Tro på sina drömmar och erövra det okända. Ställa frågor och vara medveten. Känna sig levande. Så att varje ögonblick kan bli en början.
Det finns dagar då vi undrar om vi är där vi vill vara och gör det vi vill göra. I Alef bjuder Paulo Coelho in oss att handla”.

Detta kan läsas på baksidan av boken Alef skriven av Paulo Coelho som jag började läsa idag. Just nu är det precis så jag känner. Ett behov av att förändra och återskapa. Tro på mina drömmar och sätta upp nya mål. Jag läser sällan böcker av den här karaktären men det ska bli intressant att läsa vidare och se vilka tankar boken leder fram till.

Continue Reading